Virginia Woolf
Patti Smith skrev mycket poetri och brukade läsa det på klubbar i New York i början av 70-talet innan hon slog igenom som sångerska. Jag har läst att alla var imponerade av henne när hon läste sin poetri, jag lyckades att hitta ett klipp men detta var filmat förra året så det är inte samma sak men ändå. Hon läser poetri av Virgina Woolf och det är magiskt speciellt med musiken i bakrunden. Jag blir rörd! Jag hittade lite fakta om Virginia och det var sorligt. Det finns en film om henne som heter The Hours och Virgnia spelas av Nicole Kidman.
I början säger Patti "Virginia Woolf took her own life on March 28, 1941. Ehm, for myself I believe that she made this decision consesly. Its what she needed to do as a human being so I do not think of this as sad. I just think of it as the day Virginia Woolf decided to say goodbye. "
Jag var tvungen att kolla på Wikipedia och hittade detta:
Efter att ha skrivit klart manuskriptet till sin sista novell Between the Acts återkom depressionen som hon tidigare lidit av. Kriget och Luftwaffes förstörelse av hennes hem i London, tillsammans med det svaga mottagandet av biografin hon skrev om sin vän Roger Fry, förvärrade situationen tills hon inte längre kunde arbeta.
Den 28 mars 1941, istället för ett nytt nervsammanbrott, dränkte sig Woolf genom att fylla sina fickor med stenar och vandrade ut i River Ouse nära sitt hem. Hennes kropp hittades inte förrän den 18 april. Hennes man begravde henne under ett träd i trädgården till deras hus i Rodmell i Sussex.
Hur sorligt är inte det? Det är så sorligt och plågsamt. Att vandra ut i havet och ta livet av sig..
Och musiken i bakrunden när Patti läser gör det ännu sorligare. Förresten är det Pattis barn som spelar. Det är Jesse Smith (Pattis dotter) som spelar Piano och sedan är det Jackson Smith (Pattis son) som spelar gitarr:D haha roligt när patti i slutet säger Jackson Smith, Jesse Smith and THE MOM :D
I hennes sista brev till maken skrev hon:
"I feel certain that I am going mad again. I feel we can't go through another of those terrible times. And I shan't recover this time. I begin to hear voices, and I can't concentrate. So I am doing what seems the best thing to do. You have given me the greatest possible happiness. You have been in every way all that anyone could be. I don't think two people could have been happier 'til this terrible disease came. I can't fight any longer. I know that I am spoiling your life, that without me you could work. And you will I know. You see I can't even write this properly. I can't read. What I want to say is I owe all the happiness of my life to you. You have been entirely patient with me and incredibly good. I want to say that - everybody knows it. If anybody could have saved me it would have been you. Everything has gone from me but the certainty of your goodness. I can't go on spoiling your life any longer. I don't think two people could have been happier than we have been"
sorligt :'(
